torsdag 12 september 2019

Många förfrågningar om att etablera sig i Gävle

Just nu pågår spekulationerna kring etableringar som pågår i Gävle. Vi kunde förra året presentera att Microsoft ska etablera sig i Gävle och Sandviken. Och nu i dagarna blev det officiellt att de även köpt mark i Stackbo/Rörberg för att bygga ytterligare en site.

Vi fick även veta att en annan etablering på själva flygplatsen gick förlorad. Det var en affär som jag var delaktig i att arbeta fram men nu valde de att dra sig ur. Orsakerna till det kan man såklart spekulera i men jag kan konstatera att jag inte är helt överraskad. Känslan man hade redan då var att det var en del frågetecken hur man skulle få till det och jag antar att man inte kände till att en annan stor aktör skulle etablera sig som granne. Många är även intresserade av vilken internationell aktörer det var som skulle bygga på flygplatsen men det kommer i alla fall inte jag avslöja.

Gävle kommun får förfrågningar hela tiden. Under min tid som kommunstyrelsens ordförande var det åtskilliga aktörer jag träffade och många som inte ens kom så långt som att träffa oss politiker. Det kan handla om lycksökare som tror att en kommun gör vad som helst för att få en etablering, de vill få mark, låna pengar och rena bidrag. Det finns däremot seriösa aktörer som ser potentialen i området och verkligen vill etablera sig på samma villkor som alla andra.

För mig som kommunalråd var det oerhört viktigt att man alltid ska behandla aktörer lika. Detta har inte varit fallet i Gävle under alla år men för mig bottnar detta i en grundvärdering om allas lika värde och rättvisa. Det gäller små entreprenörer i kommunen eller stora multinationella IT-företag. 

Flera har efterfrågat om kommunen gav några fördelar till Microsoft men det skedde inte under min ledning. Vi t.o.m säkerställd att vi hade färdigplanerad mark kvar för att på så sätt skapa möjligheter för andra aktörer att etablera sig eller expandera i Gävle. Och när det gäller markpris så fick varken Microsoft eller någon annan en subvention, vilket säkert många andra kommuner skulle ha gett dem. Detta går såklart att påvisa genom att se vad övriga aktörer har betalat i Gävle de senaste åren.

Jag har träffat journalister som har försökt få fram att vi gav just Microsoft fördelar men som sagt, det skulle aldrig jag gått med på.

Nu är frågan vad som händer när den andra aktören har dragit sig ur. Jag hoppas att det inte beror på den nya kommunledningen utan att de jobbade vidare med de ingångar vi hade under min ledning. Vad som ska hända med den gamla flygfältet hoppas jag att man nu tar sig en rejäl funderare över. Jag kan tycka att det gick lite väl snabbt när vi beslutade om att göra om själva flygfältet till industrimark. Man bör se över om det finns andra möjligheter att få fram industrimark för elintensiv industri utan att riva upp asfalten i Rörberg.

Det är ibland bra att erkänna att allt inte gick helt optimalt till och backa tillbaks och fundera igenom om man skulle ha gjort på något annat sätt. Just i detta fall så tycker jag personligen att det är läge att göra det nu.

fredag 6 september 2019

Remissfrihet till BUP ska tas bort, varför?

På senaste hälso- och sjukvårdsnämnden informerades om att man planerar att ta bort remissfriheten för neuropsykiatrisk utredningar för barn och ungdomar. Region Gävleborg har bland de längsta köerna i landet när det gäller besök till BUP och att då ta bort möjligheten att söka alternativa vårdgivare kan inte vara ett rimligt sätt att komma till rätta med detta problem.

Detta kan vi nu även läsa om i tidningen. När man läser den artikeln så blir jag upprörd i sak såklart men även vilken okunskap som finns.

För det första har vi de längsta köerna i landet, endast drygt 50% får komma på första besök eller utredning inom vårdgarantins 30dagar. På vilket sätt hjälper man dessa barn och ungdomar genom att de ska sitta och vänta i dessa köer istället för att komma till andra aktörer som kan ge dem den hjälp de har rätt till.

Dessutom är det så att skolorna i länet oftast kräver en utredning för att man ska få särskilt stöd i skolan, vilket innebär om man ska vänta i regionens köer så kan det ta upp till ett år. D.v.s. ett år utan att eleven för stöd och hjälp och kommer därmed efter i skolan med katastrofala följder för den enskilde individen. Detta i sin tur kan påverka elevens framtid. Här gör visserligen skolan fel, man har enligt skollagen rätt till att få den hjälp man behöver utan att det krävs utredning eller diagnos.

Ursäkten för att begränsa människors valfrihet är tydligen att man anser att kvalitén hos de privata är för dålig. Detta kanske kan stämma, men då måste man väl jobba med kvalitén och inte stoppa in människor i oändliga vårdköer. För på vilket sätt blir kvalitén bättre om man inte får en utredning och behandling.

Sedan finns det rena formella fel som det skrivs om i artikeln vilket i sin tur gör mig bekymrad.

Regionen slopade remisstvånget 2010 genom att man skapade möjligheten för patienterna att skriva egna remisser. Så om man nu inför remisstvång till BUP så måste de även ta bort möjligheten att skriva egen remiss till BUP. Detta är ett beslut som fullmäktige har fattat och kräver således att det är fullmäktige som ändrar det, inte nämnden.

Sedan kan primärvården skriva remisser och då har man laglig rätt att få den skickad vart man vill, även till de privata som nu regionen inte vill att vi ska använda. Denna lagstiftning kan inte regionen runda oavsett vad majoritetens politiker tycker.

Vi moderater har kämpat för en remissfri vård under alla år. Detta gör vi för att vården ska bli snabbare och det ska vara enklare att få kontakt med vården. Krävs remiss från primärvården så skapar det onödiga besök där. Därför var egenremissen en bra reform som vi gav vårt stöd till 2010.

Om man nu ska ta bort den så kommer vi kämpa för att det inte ska bli så. Patienten måste alltid gå före byråkratiska system och regler. Här har ledningen verkligen landat fel.

söndag 1 september 2019

Alliansen 15år

Idag är det 15år sedan Alliansen bildades, det var då de fyra partiledarna träffades hos Maud Olofsson i Högfors. Det var en historisk händelse och det som hände efter det har format Svensk politik får lång tid och fortsätter att forma den.

Idag är Alliansen på nationell nivå ett minne blott. Jag hoppas att man hittar tillbaks till varandra men det kommer säkert ta tid och det kommer krävas en del omvärderade sanningar för vissa. Alliansen lyckades få majoritet i valet 2006 och blev det största regeringsunderlaget 2010. Men i samband med att SD tog plats i riksdagen men en inställning om att ställa till oreda oavsett regering så ställde det till sig.

Alliansen var nära att bli större än de rödgröna 2014 men det hade nog inte hjälpt för att hålla ihop Alliansen. Vissa partier skulle ha krävt att man skulle få majoritet för att inte ett parti skulle få vara vågmästare.

På regional och kommunal nivå har det under tiden sett olika ut. Utgångsläget har för vissa varit Alliansen men det har mer berott på vilka personer som lett de olika Allianspartierna lokalt/regionalt. Det finns kommuner där Alliansen är största block och t.o.m. har egen majoritet men man väljer ändå att bilda andra koalitioner. Sedan finns det kommuner där man är den mindre minoriteten och väljer ändå att styra med Alliansen och SD aktiva stöd, vilket skedde i Gävle under tre år.

I regionen hos oss valde C att byta sida 2009, detta trots att det fanns en icke socialistisk majoritet utan stöd från SD(de fanns inte i fullmäktige då) Så då var det något annat argument som gjorde att man hellre håller ihop med sossarna och andra socialister (och även f.d. kommunister).

Man var så sugna på eget maktbegär och politiska poster så man offrade borgerligheten. Alliansen dog nationellt på 27minuter. I regionen var det kortare än så. I Gävle offrade man Alliansen och bildade ny koalition lika snabbt. Vissa spekulerade att vi moderater skulle gå ihop med sossarna i kommunen vilket sossarna inte hymlade med att de var väldigt intresserade av. Men för mig så är det viktigt att man lever som man lär. D.v.s. tror jag på borgerligheten och säger det till mina väljare, så ska man göra allt man kan för att få ihop det. Att då göra slut och hitta nya partner är för mig svårt att acceptera. Makten är inte allt utan det handlar om vad du gör med den och hur du långsiktigt kan bygga förtroende för ditt politiska alternativ och dina idéer.

Så vad har borgerligheten för möjligheter lokalt och regionalt? Det är glädjande att det finns kommuner och regioner kvar som jobbar samlat inom borgerligheten. I mitt län är det mest splittring som gäller. Jag har svårt att se att Alliansen ska kunna uppstå i regionen eller i Gävle kommun. När man väl är i sossarnas fångenskap så har man svårt att bryta sig loss. Det kommer kräva stora valförluster och att vi övriga i oppositionen tvingar dem till splittring.

Det vi vet är att sossarna kommer inte göra något för att rädda kvar sin nyvunna vänner. Man offrar gärna sina trogna kamrater, vilket har visat sig hur man behandlade vänstern både i region och i kommunen. Att då som nyvunnen kamrat så ska man vara medveten om att det är lika enkelt att svikas av sossarna som de har svikit sina tidigare kamrater. För mig står vi moderater för något annat. Vi tar hand om våra vänner, vårdar vänskapen för en lång och trogen relation.

torsdag 29 augusti 2019

Podd om sjukvård och annat

Idag har vi moderater i Region Gävleborg startat vår egen podd. Tanken är att vi regelbundet ska göra ett 15-20min program där jag tillsammans med min regionrådskollega Camilla ska samtala kring frågor som berör Gävleborgarna på olika sätt. Det kommer självklart bli mycket sjukvård men även en del annat. Vi ska försöka hitta svaren på de komplexa frågorna som finns och försöka förklara hur regionen fungerar och vad som händer där.

Idag så går mediaflödet allt snabbare både i radio/tv och tidningar. Till detta har vi även sociala medier som vi själva skapar innehållet till. Det som därmed blir svårt är att förklara och resonera kring de mer komplexa frågorna i dessa flöden. Twitter i all ära men det är svårt att ge bra svar på en svår fråga på 250 tecken.

Denna podd är tanken ska vara ett svar på detta. Här vill vi ge tid till djupare resonemang och ge oss möjlighet att förklara vad som händer och hur allt fungerar. Vi kommer såklart samtala själva kring detta men även bjuda in andra intressanta personer som får ge sin berättelse eller hjälper oss att förklara hur saker och ting fungerar.

Det första avsnittet handlar om huruvida vi har en sjukvårdskris eller inte inom regionen och frågan vi också ställer oss är om denna nya Podd kan matcha regionens NordkoreaTV som de gjorde för några år sedan.

Huruvida vi har en sjukvårdskris och om detta är en Nordkorea Podd får man lyssna helt enkelt. Podden finns på spotify, sök på Region Gävleborg eller följ nedanstående länk


Spotify Länk
SoundCloud Länk

söndag 25 augusti 2019

"Vad faan får jag för pengarna?"

På årets kanske sista sommardag har jag lyssnat på sommarpratare från i sommar. Jag lyssnade bl.a. på Leif Östling vilket var ett bra program som är väl värt att lägga en timme på. Jag hoppas att mina politiska motståndare har lyssnat på det i sommar, annars så kan jag starkt rekommendera det.

Han uttalade sig för ett par år sedan i en intervju med en journalist att i och med att han betalar över 100miljoner i skatt de senaste åren, ”Vad faan får jag för pengarna”. Det blev ett ramaskri i media och han tvingades bort från Svensk näringsliv. Frågan var kontroversiell men väldigt relevant. Vi politiker tar in väldigt mycket pengar från skattebetalarna varje år och då ska man som skattebetalare ställa sig frågan vad man får för pengarna. Det gjorde Leif och fler borde göra det.

Ser vi till regionen hos oss så får vi in 7 000 miljoner kronor av Gävleborgarnas pengar och vi bör ställa oss vad vi får pengarna. Och det vi får är det kostnadseffektivt och av hög kvalité.
Ser vi vad som hänt genom åren kan man såklart starkt ifrågasätta vad man får för pengarna. Vi har införskaffat vindkraftverk för över 80miljoner som inte fungerar, upphandlat konsulter för 90 miljoner som gjort jobb i onödan. Betalat bluffakturor för miljonbelopp.

Leif påpekar att det alltid är lätt att göra sig av med andras pengar, vilket skattepengar är. För mig är det därför viktigt att alltid väga investeringar mot varandra, hjälper de oss att bli effektivare och bättre, går det göra på ett smartare sätt o.s.v. Även när det gäller våra driftmedel så måste vi vara varsamma. Jag kan säkert uppfattas som jobbig när jag ställer kritiska frågor om vad pengarna ska användas till men det är min skyldighet för att sedan kunna svara Leif om vad Gävleborgarna får för de miljarder som de låter mig förvalta.

Leif pratade även om vikten av att bygga en bra organisation med ett bra ledarskap. Han berättade hur han på Scania lyckades fyrdubbla outputen med högre kvalité och nöjdare medarbetare. I offentlig sektor tror man alltid att ökad effektivitet innebär att man ska springa fortare, men så behöver det inte vara.

Man måste först se problemen för att kunna göra något åt dem. Det är först därefter man kan göra någonting bättre och göra något åt dem. När vi lyfter fram problem så vill gärna majoriteten framhålla att det är vi moderater som skapar problemen, då har man inte förstått någonting från hur Scania arbetar. Scania har varit förebild för andra privata företag men också för oss inom offentlig sektor. Jag tror vi måste se hur företag fungerar och lära oss av dem, det finns goda exempel inom vården som jag tidigare lyft fram (folktandvården) Vi måste även öppna upp för mer konkurrens, det är genom konkurrens mellan olika aktörer som man förbättrar kvalitén och sporras att göra saker bättre.

Leif ser även att man borde förstatliga mer av regional och kommunal verksamhet vilket jag kan hålla med om även om förstatligande inte per automatik gör saker bättre. Jag kan inte se att arbetsförmedlingen eller försäkringskassan är några större förebilder.

fredag 23 augusti 2019

De nya och alternativa medierna

Det politiska arbetet har förändrats genom årens lopp. Tidigare läste alla papperstidningen och kollade på SVTs nyheter varje dag kl 1930. Man lyssnade på radions nyheter på de få kanaler som fanns.

Idag ser medielandskapet helt annorlunda ut. Allt färre läser papperstidningen, antar att även tittandet på rapport kl 1930 minskar och vi har fler radiokanaler att lyssna på. Till detta har webbsidor och sociala medier kommit. Där kan alla skriva vad man tycker och tänker och alla kan läsa det utan att någon säkerställer fakta eller en bra ton. De traditionella medierna har flyttat allt mer av sitt arbete till webben och till de sociala medierna. Och allt blandas i en härlig röra.

Ett problem blir då att människor har svårt att skilja på vad som är sant och inte. Fakta har tenderat att bli allt mer tyckanden vilket är skadligt för samhället. Om man lägger fram fakta så kan man bemötas med att, ”tycker du ja”. Samtidigt som man lyfter fram andra länkar och tar dessa för fakta.
Här har bl.a. de s.k. rasistsiterna eller alternativa media kommit stort. Där tar man riktiga nyheter och gör om dem med en politisk vinkling för att skapa motsättningar i samhället. Främmande makt har också insett detta och använder det flitigt för att undergräva vår demokrati, och man måste säga att de gjort det med stor framgång. Detta sker överallt i världen och inte bara här hos oss.

Därför måste vi som är aktiva i samhällsdebatten vara noga med vad man länkar och vilka referenser man har. Att sprida och länka till de s.k. rasistsiterna är något som vi seriösa politiker och debattörer måste hålla oss borta ifrån.

Sedan så har vi det politiska samtalet och där har det skett stora förändringar genom åren. För att sticka ut och få spridning så har man skruvat upp tonläget till en sådan grad att jag känner att nu får det räcka. Att argumentera och debattera är bra och det ska vi göra men vi ska inte kalla varandra för det ena och det andra. Nu har det gått så långt så att människor känner sig hotade av olika grupperingar beroende vad man skriver på sociala medier.

Detta är inte något som bara ena sidan i det politiska landskapet använder utan det kommer från alla håll. Så mina partikamrater är inte bättre än någon annan. Jag vill däremot att vi moderater ska hålla en bra ton och vara just de vuxna i rummet, vara föredömen helt enkelt. Vi ska såklart inte göra avkall på vårt kritisk granskande och vi får inte ducka i debatten. Men det man inte kan säga till en person mellan fyra ögon ska man inte heller skriva på Twitter, Facebook eller någon annan stans.

Till detta krävs också att vi håller koll på våra sociala medier så ingen annan använder våra kanaler för att sprida lögner eller kränka andra människor. Att då moderera sin Facebook exempelvis är oerhört viktigt, man kan inte skylla på att andra får stå till svars för sitt.

måndag 19 augusti 2019

Är det ett problem att människor flyttar till storstäderna?

I Sverige pågår urbaniseringen d.v.s. att människor väljer att flytta från landsbygden till storstäderna. Den pågår för övrigt i hela världen men det är väldigt tydligt i Sverige och i Gävleborg. Många flyttar till Stockholm och det rör sig om ett normalstort landsting vart femte år(300000 personer). I Gävleborg är det framförallt till Gävle man flyttar till från resten av länet.

En fråga man kan ställa sig varför händer detta, är det önskvärt och hur ska vi hantera det? För kommuner som har en minskande befolkning blir det såklart problem, behovet av skolor minskar så de läggs ned, det blir tomma lägenheter o.s.v. Eftersom det är i större utsträckning de unga människorna som flyttar så blir det de äldre som blir kvar vilket i sin tur medför att kostnaderna för äldreomsorgen ökar.

För storstäderna, läs Stockholm, så är det inte helt enkelt heller. Det kräver stora investeringar i nya skolor, bostäder, arbetsplatser. Och för Region Stockholm så innebär ökade behov av sjukvård som kräver nya sjukhus fler vårdplatser och vårdcentraler. Att hänga med i den utvecklingen är inte helt enkelt och kostar mycket pengar.

Igår kunde vi höra om sossarnas förslag på att lösa detta problem. Man ska ta mer pengar från Stockholm, Göteborg och Malmö och ge till glesbygdskommunerna. Det man inte förklarar är att vi redan idag har ett system för att utjämna skillnader mellan ”rika” och ”fattiga” kommuner/Regioner. Vi utjämnar så att alla får samma intäkter per invånare oavsett om man är rik eller fattig. Dessutom kompenseras man för strukturella skillnader i kostnader, har man många äldre så får man kompensation för det har man många som går i skolan får man kompensation för det. Bor man långt till vården får man kompensation för det. Men nu vill sossarna öka på denna överföring av skattemedel.

Kommer deras förslag lösa problemet med urbanisering? Svaret är såklart Nej. Det ger oss en respit, men så länge landsbygden minskar i befolkning så kommer inte något utjämningssystem i världen lösa det. Genomförs detta så kommer man om några år ta upp frågan igen och igen tills det inte finns några kvar på landsbygden. Frågan man måste ställa sig istället varför flyttar människorna? Vad kan vi göra för att man ska vilja vara kvar på landsbygden? Det har man inte svarat på ifrån regeringen.

För Gävleborg så tror jag det krävs insatser för att man ska kunna bo kvar och studera på sin hemort, att få företag att vilja etablera sig där och skapa intressanta jobb. Men det kommer nog inte göra att ungdomar inte vill röra på sig, för den drivkraften finns nog kvar. Och dessutom vill vi att vi ska ha en rörlighet i landet, det är genom att människor flyttar och möter andra människor och kulturer som vi kan hålla ihop landet. Så lösningen måste nog snarare bli att få människor att vilja flytta från storstaden till landet.

Som ni märker så finns det inga enkla lösningar, som ett reformerat utjämningssystem skulle kunna vara, utan frågan är oerhört komplex och det krävs många åtgärder. Men framförallt så måste man ta reda på varför människor inte vill flytta till landsbygden och hitta lösningar där.

onsdag 14 augusti 2019

Var går gränsen mellan politik och tjänstemannarollen

Att jobba med politik innebär att man jobbar med det som är relevant för väljarna och samhällets utveckling. Men det handlar också om att lösa vardagsproblem. När en upprörd väljare/medarbetare eller företagare hör av sig så kan det krävas att vi politiker tar tag i en fråga även om det borde lösas av våra tjänstemän.

Detta händer i princip flera gånger i veckan att jag blir kontaktat, det kan röra sig om någon som inte får veta vilka valmöjligheter man har inom vården eller inte får en second opinion. Eller så är det en företagare som inte fått bygglov och känner sig illa behandlad av en tjänsteman. Då är det min skyldighet som politiker att lyssna och lyfta frågan även om jag inte har lösningen. Men man får såklart passa sig så man inte går in och tar över tjänstemännens uppgifter.

Det är dock alltid vi politiker som bestämmer vad som är politik och inte och våra tjänstemän får förhålla sig till det. Gränsen är dessutom flytande så det som igår var tjänstemannafråga kan idag vara en politisk fråga. Sedan kanske vi politiker inte är överens om vart gränsen går men fortfarande så ska tjänstemännen hålla sig från de frågor vi diskuterar politiskt. Jag har tyvärr upplevt ibland att just denna gränsdragning inte har fungerat och då är det till slut högsta ansvariga tjänsteman som måste ta det med sina medarbetare. Exempelvis så kan man ibland läsa debattartiklar/insändare som både politiker och tjänsteman skrivit under, detta är för mig ett big no no. Då riskerar tjänstemannen att hamna i politisk konfliktlinjen och användas som slagträ i debatten.

Sedan händer det att tjänstemän blandar sig i politiken helt och hållet. Vissa tjänstemän är dessutom ibland politisk aktivt och då är det såklart problematiskt. Vi kunde läsa om en högt uppsatt tjänsteman som fått nytt jobb i en kommun i södra Sverige som hade recenserat vissa partiers väljare vilket såklart är helt oacceptabelt. Jag har också upplevt att tjänstemän har recenserat mig inför andra vilket inte är acceptabelt, detta har såklart inneburit en tillsägelse från dess ansvariga chef. Att få sparken från jobbet ligger såklart långt borta men har man en hög position som bygger på förtroende från politiken så är det inte hållbart att jobba för en den organisationen.

måndag 5 augusti 2019

Är det förbjudet att tigga vid våra sjukhus?

Idag kunde vi läsa om att det är förbjudet att tigga vid sjukhusentréerna i länet. Detta skulle såklart vara önskvärt men det ser inte ut så och det är ett missförstånd från regionledningen. Sjukhusens entréer och områden där allmänheten har tillträde ses nämligen som allmän plats och regleras av den lokala ordningsstadgan.

Det innebär att det är lika tillåtet idag att tigga passivt utan för sjukhusen som det är utanför den lokala ICA-butiken, däremot är aktivt tiggeri inte tillåtet någon stans. Jag personligen är inte för tiggeriförbud eftersom jag tror det är ganska verkningslöst, då kommer bara det ta en annan form. Men just kring sjukhusen så tycker jag att man i respekt för patienterna och dess anhöriga kan tänka sig ett förbud.

För att det ska bli som ledningen tror och som jag skulle vilja så krävs beslut av respektive kommun. Så då krävs att regionens sossar säger åt sina kommunkamrater för att det ska bli så, om inte så är det fortsättningsvis okej att sitta utanför(eller innanför) sjukhusens entréer.

fredag 2 augusti 2019

Smarta lösningar av entreprenörer i glesbygden

Idag kan vi läsa i Hälsingetidningarna om hur SNX Logistics i Ljusdal har löst transporter av god till byarna Loos och Ramsjö. När bussgods lades ned och de övriga aktörerna inte ville leverera exempelvis matvaror till mindre butiker i glesbygdens affärer så hotades affärer och verksamhet med nedläggning. Nu har ett privat företag tagit på sig att samla transporterna till dessa och de har dessutom gjort det med stor framgång. Detta gjordes visserligen på initiativ av kommunen men det offentliga är inte en del av lösningen och är inte med och finansierar.

Jag kan tänka mig hur det kunde ha låtit om frågan landat hos Region Gävleborg. Då hade man startat ett projekt med finansiering av skattemedel som sedan skulle bli ett offentligt åtagande, detta med vänster, center och sossar i spetsen. Sedan hade det blivit ett offentligt åtagande där regionen hade skött och finansierat denna kommersiella verksamhet.

Tänk hur det hade låtit om vi hade sagt att detta kan marknaden lösa. De hade sagt att vi var landsbygdsfientliga och ville lägga ned all verksamhet där och att vi minsann som bor i större samhällen inte förstod och brydde oss om dessa människor i glesbygd.

Detta visar nu hur bra det kan fungera med drivande entreprenörer som på kommersiella grunder löser utmaningar som finns på landsbygden. Mobilsamåkningen som regionen startade för några år sedan är ett exempel på motsatsen där det offentliga försökt lösa problem med att få till transporter av människor på landsbygden och det misslyckades såklart.

onsdag 24 juli 2019

Felaktiga redovisningar av partiernas intäkter

De politiska partierna har sedan ett par år tillbaks varit tvungna att redovisa sina intäkter och vad man spenderar de partistödsmedel man får på. Detta har gjorts på ett sådant sätt att partierna nationellt redovisar till kammarkollegiet vilka intäkter de har och vi kommunala och regionala partiorganisationerna redovisar till respektive fullmäktige hur vi spenderat våra partistöd.

De lokala/regionala partierna har varit dåliga på att redovisa på ett entydigt sätt och innehållet har varierat stort, vissa skriver endast att man använder partiernas partistöd för att stärka den lokala demokratin och andra skickar in sina årsredovisningar.

Vi moderater i länet har försökt få till en enhetlig redovisning för oss och socialdemokraterna för att på så sätt sätta någon form av praxis. Vid dessa samtal har sossarna varit ointressanta att redovisa mer än vad de gör idag vilket i princip inte är något överhuvud taget. Vi moderater däremot är beredda att redovisa helt öppet våra intäkter och stöd från andra, om andra partier gör motsvarande. Det gäller framförallt socialdemokraterna som tros ha stort stöd från facken och andra organisationer inom arbetarrörelsen.

Nu har man även bestämt att alla lokala och regionala partier också ska redovisa sina intäkter till kammarkollegiet, vilket vissa av oss har gjort och andra inte. Detta ska man göra om man har intäkter, utöver partistöd, medlemsavgifter och interna bidrag som överstiger ett halvt basbelopp d.v.s. 23700kr. Vilket jag antar att samtliga partier i länet har, de flesta av oss gör exempelvis beställningar till länsförbunden av material som sedan faktureras vidare till lokalföreningarna vilket då ska ses som intäkter från försäljning till länsförbunden.

Nu har media rapporterat om detta och där ser det ut som att vi moderater har mest intäkter av alla partier, vilket såklart inte speglar verkligheten på rätt sätt.

måndag 22 juli 2019

Tidningsrapporter om parkeringskaos på sjukhusen

Idag skriver Hälsingetidningarna om parkeringskaoset på sjukhusen, denna gång handlar det om hur parkeringsavgifter och böter fungerar. Men det stora problemet vi har idag är att det är alldeles för få parkeringar som finns i anslutning till sjukhusentréerna. Vi moderater har länge krävt att man ska bygga parkeringshus på Gävle sjukhus, vilket effektivt stoppas av miljöpartiet. De tror att om det finns ont om platser så kommer människor inte åka bil utan cykla istället.

Men konsekvensen blir att man ständigt ser bilar som cirkulerar runt för att hitta platser och man måste extra god tid innan man ska vara där för att vara säker på att få plats. Fungerar sedan inte parkeringsautomaterna så blir det ännu värre. Sedan har vi personalen som har svårt att hitta platser vid skiftbyten, så även de måste åka till jobbet i god tid för att inte komma för sent. Detta har visserligen blivit lite bättre i och med att man gjorde i ordning parkeringsplatserna vid helikopterplattan på Gävle sjukhus, vilket var ett förslag från oss moderater som en snabb lösning innan man fick till parkeringshuset/n.

Men nu kan vi läsa om hur vi upphandlat tjänsten att ta ut parkeringsavgifter och böter som uppfattas som man jagar sjuka patienter. Det bästa vore om det fanns plats för alla patienter och personal utan parkeringsavgift, men det kan vara svårt att få till i och med att våra sjukhus i Hudik och Gävle ligger så centralt. Men ambitionen måste vara att det ska vara lätt att ta sig till sjukhusen med bil, buss, tåg, cykel och att gå. Och här finns det mycket att göra. Dessutom måste man ha överseende med att det inte alltid är friska personer som parkerar. Vid akuten exempelvis så skulle det vara bra om man hade någon annan smidig lösning, men inte ens där var man intresserad från majoriteten att hitta en lösning. (Se det medborgarförslag som man avslog RS 2017/1788)

När vi nu genomför Framtidsbygget så finns inte dessa aspekter med. Vi har även här krävt en logistisk utredning där man bl.a. ser över patient och trafikflödena. Men det har vi ännu inte fått något gehör för.

Men vi moderater kommer inte ge oss i denna fråga utan vi kommer fortsätta att kräva att man åtgärdar dessa och med tiden så brukar det bli som vi sagt men med den majoritet vi har så tar det tyvärr onödigt lång tid.

måndag 15 juli 2019

Extra lönesatsning till särskilt yrkesskickliga inom vården


I våras var det upplagd för en storkonflikt inom hälso- och sjukvården. Vårdförbundet gick ut hårt och krävde 10000kr mer i månaden för vissa yrkesskickliga. Helt klart ett krav som var omöjligt för oss i regionerna att tillmötesgå, det skulle kosta oss i Region Gävleborg 100mnkr. Så det centrala avtalet blev sifferlöst och man flyttade ut kravet till regionernas lokala förhandlingar istället.

I Gävleborg har vi under flera år, sedan 2013, lagt 1% extra på sjuksköterskelöner varje år. Detta på initiativ från oss moderater och de budgetar vi har lagt genom åren. Även majoriteten prioriterade till slut en sådan satsning, man vågade helt enkelt inte annat med tanke på att det var val 2014. Sedan har denna satsning fortsatt både hos oss i oppositionen och hos majoriteten.

Denna satsning har alltså get 1% extra (utöver den vanliga löneökningen på ca 2,5%/år) att fördela varje år sedan dess vilket motsvarar 7% ökning totalt eller 2500kr mer i månaden för alla sjuksköterskor räknat på deras snittlön. Vi har som arbetsgivare drivit frågan om att öka lönespridningen inom vården men tyvärr så har inte denna satsning använts på detta sätt. Vi moderater ville att man dessutom skulle göra en extra lönerevision med dessa medel varje år för att förtydliga denna satsning och inte blanda ihop den med den vanliga revisionen, men tyvärr så blev det inte så utan bakades ihop.

Det hade varit alldeles perfekt att göra denna satsning på särskilt yrkesskickliga med dessa medel. Frågan blir om man nu gör det detta i år? Tar man dessa 11miljoner, som finns avsatta i år, och fördelar det på denna grupp så motsvarar det 1500kr extra varje månad. Utöver detta så får alla ta del av den vanliga löneförhöjningen som kopplas till märket d.v.s. industriavtalets löneökning på ca 2,5%, vilket blir ca 1000kr lönepåslag.

Generellt sett ska vi politiker hålla oss borta från att lägga oss i lönerörelsen. Det blir inte bra när detta görs, se bara vad som händer inom lärarkåren. Det måste vara ”marknaden” som löser detta och då är det viktigt att det finns fler arbetsgivare och en större konkurrens för vårdpersonalen, det är det enda sättet att få upp löner för dessa yrkesgrupper. Alla monopol, även arbetsgivarmonopol, är inte bra. Varken för oss som arbetsgivare eller för den anställde.

Nu har det blivit fler och fler huvudmän/arbetsgivare inom vården de senaste åren vilket är positivt för vårdpersonalen. Detta har också gjort att lönerna har justerats upp allt eftersom.
Men nu har jag gjort det som jag precis förespråkat att man inte ska göra, lagt mig i lönerörelsen. Men som det heter, När man har satt fan i båten är det bara att ro.

fredag 12 juli 2019

Låt regionen ta över hemsjukvården (igen)

2013 övertog kommunerna ansvaret för hemsjukvården, d.v.s. för den sjukvård som bedrivs i hemmet hos patienten. Tanken var i alla falla att de skulle göra det. För att komma överens med kommunerna så blev beslutet att regionen fortfarande gör besöken under de två första veckorna och därefter övergår ansvaret till kommunerna. Kommunerna tog även över den verksamhet och personal som det dåvarande landstinget hade för detta.

Problemet blev då såklart att landstinget då inte hade några medarbetare kvar som kunde göra dessa besök eftersom alla gick över till kommunerna. Ansvaret låg dock kvar på hälsocentralerna vilket en del tog ansvar för medan andra inte.

Regionen har även andra verksamheter som gör hembesök.

Palliativa teamet gör till viss del hembesök för de palliativa patienterna. Dessutom har vi inrättat ett par mobila team som också gör hembesök på uppdrag av primärvården, d.v.s. hälsocentralerna. Allt som allt så ser det ut som vi har fyra olika verksamheter som gör hembesök

  • Hälsocentralerna under de två första veckorna 
  • Mobila teamet gör det på uppdrag av HC
  • Palliativa teamet, gör en del besök hos de palliativa patienterna
  • Kommunens hemsjukvård, som gör de besök som krävs efter de två första veckorna.


Tanken med kommunaliseringen var att minska antalet personer som gör hembesök och samordna med hemtjänsten, så har inte skett. Idag kunde vi läsa i tidningen att kommunerna nu istället försöker flytta över hemsjukvården på de personliga assistenterna alternativt att patienten ska uppsöka sin hälsocentral varje dag för vård. Att kommunerna vill få någon annan att bedriva sjukvård kan såklart kopplas till att man vill minska kostnaderna för kommunen och att ekonomin är ansträngd.

Det är helt uppenbart att kommunaliseringen av hemsjukvården som gjordes 2013 inte blev som vi tänkt oss. Istället för att färre skulle göra hembesök så är det nu fler som bedriver hemsjukvård, en del även motvilligt. Dessutom är det olika huvudmän och samordningen blir därefter svår att få till, dessutom blir det väldigt konstigt för patienterna.

Problemet blir också att hemsjukvården fungerar olika för de olika kommunerna. Vården blir därmed ojämlik i länet när vissa kommuner gör en sak och en annan inte.

Vi moderater har kommit fram till i att denna kommunalisering inte blev bra och är beredda att återta
hemsjukvården till regionen. Inte för att regionen är bäst på att göra allt utan att vi vill minska antalet huvudmän och lägga hembesöken på primärvården som ansvarar till största del för dessa patienter, varför inte att varje hälsocentral får ta det ansvaret fullt ut(De gör ju vissa hembesök redan idag)

Vi har därför under en tid krävt en utvärdering av kommunaliseringen med ambitionen att ta tillbaks den till regionen. Alternativt så måste kommunerna ta all hemsjukvård och inte kunna ducka för det och hänvisa patienterna till sin hälsocentral, som de nu gör i detta exempel.

torsdag 11 juli 2019

Vem bestämmer egentligen om länets infrastruktur

Staten har ansvaret för den nationella infrastrukturen d.v.s. järnvägar, större vägar(europavägar) och många av våra större farleder. Kommunerna ansvarar för de kommunala vägarna. Sedan finns det enskilda vägar som olika vägföreningar ansvarar för. För den regionala infrastrukturen(länsvägar) så är det ett delat ansvar mellan regionen och staten. Detta är en del i den förändring som gjordes i och med att vi bildade region 2015.

Detta innebär att Region Gävleborg beslutar vart fjärde år om vilka regionala infrastruktursatsningar som ska göras i länet de kommande åren. Det är statens anslag för detta som regionen prioriterar och det är sedan Trafikverket som genomför investeringen.

Vi beslutade om den regionala infrastrukturplanen senast i oktober förra året. Där har vi lyft fram en del investeringar som regionen prioriterar. Totalt har vi ca 80mnkr per år som ska prioriteras vilket inte är så mycket pengar i dessa sammanhang men de gör stor skillnad, om de används rätt.

Jag har noterat att man nu ändrar fokus på hur regionledningen ser på infrastruktur i länet. Det har gått från att vara väginvesteringar till att bli mer busshållplatser och nu cykelvägar. Av de 953 mnkr som finns tillgängliga 2018-2029 så lägger man nu

  • 220mnkr på cykelvägar
  • 180mnkr på busshållplatser och andra kollektivtrafikåtgärder
  • 470mnkr på vägförbättringar
  • 68mnkr på statlig medfinansiering
  • 48mnkr på enskilda vägar


Vägnätet i länet har stora behov. Vi har kunnat följa debatten om avsmalning av väg 50 mellan Söderhamn Bollnäs, där skulle vi ha satsat på att behålla bredden.

Genomfarten i Ljusdal, där finns det stora utmaningar för att lösa den tunga trafikens behov.
Väg 56(diagonalen) från Gävle ned till länsgränsen är en väg som på andra sidan länsgränsen har en mycket bättre standard

E16 genom Hofors måst lösas, det är visserligen en statlig väg men där är vi vara med och medfinansierar från regionen med våra statliga länsmedel

76ans förlängning d.v.s. en ny väg från Furuviksvägen till E4an, detta för att minska trycket på södra infarten till Gävle.

Sedan har vi länets pulsåder d.v.s. E4an genom länet som måste åtgärdas.

Majoriteten väljer istället att bygga om busshållplatser som ingen använder, cykelvägar med förväntningarna att folk ska börja arbetspendla med cykla mellan Sandviken-Gävle

Vi moderater skulle istället vilja att vi prioriterar de objekt som har störst problem. E4 genom länet är en sådan kritisk investering som vi vill se att man åtgärdar så fort som möjligt, vi kräver att det ska vara fyrfältsväg (d.v.s. motorväg) hela vägen från södra länsgränsen till den norra. Detta kostar såklart oerhörda stora summor pengar men här kan vi använda våra regionala medel för medfinansiering och kan sedan kommunerna vara med så kan vi trycka på mot staten att göra dessa investeringar.

Men pengarna räcker såklart inte till allt. Har vi 1000 miljoner på de 10 år som planen hanterar så skulle det vara rimligt att lägga ex. 150mnkr för de 5mil motorväg genom Nordanstigs kommun. Kostnaderna för att göra motsvarande för sträckan Gävle-Söderhamn skulle kosta 200 miljoner vilket bör ses som väl investerade medel.

tisdag 9 juli 2019

Ledningen delger sin bild om läget inom vården nu i sommar

Idag rapporterar Regionens tjänstemän om sommarsituationen på våra sjukhus. Vi vet att det brukar vara mer eller mindre kaos inom sjukvården på somrarna. Det intressanta i år är huruvida det är problem även i år eller om man fått ordning på bemanningen denna sommar.

Lyssnade nu på radions rapportering från ledningens presskonferens där man säger att läget i sommar är bättre än tidigare och att man har läget under kontroll. Vi fick inte höra några medarbetare utan endast högre chefers berättelser. Det är intressant att höra hur media rapporterar från denna presskonferens. Flera chefer ger sin bild men utan några direkta kritiska och granskande frågor. Jag hade gärna gett dem lite input för att få en mer nyanserad bild. Jag har ofta kontakt med medarbetare i vården som allt för ofta berättar en helt annan version än den som de högre cheferna rapporterar till media.

Hur är då läget i sommar?

Det är inte helt enkelt att få en enkel och entydig bild men det finns några indikatorer man kan se på för att få en bra bild hur vården fungerar.

Antal vårdplatser och antalet patienter som ligger på en överbeläggningsplats är alltid intressant och relativt enkelt för mig att hitta uppgifter på i våra system. Antal vårdplatser i sommar är så här långt i snitt 419 på Gävle och Hudiksvalls sjukhus vilket är 30 platser färre än under våren men några fler än förra sommaren. Det som ändå visar vilken belastning man har är hur många patienter som ligger på överbeläggningsplats och där har vi den senaste veckan haft 48 patienter i snitt på en sådan plats, vilket är 20 fler än under våren och 21 fler än förra sommaren.

När det sedan är fullt på avdelningarna så blir patienterna kvar på akuten och situationen blir inte bra för varken patienterna eller medarbetarna. Vi kunde höra att läget på akuten i Hudik är problematiskt vilket även stämmer med den bild jag fått. Jag har t.o.m. fått signaler om att patientsäkerheten är hotad vissa arbetspass men detta rapporterar såklart inte våra högre chefer.

Att då säga att läget är bättre än tidigare år blir svårt att hålla med om.

Sedan är det intressant att se hur många arbetspass som man inte löst och hur många medarbetare man tvingat in för att jobba. Här är det svårt att få fram bra underlag utan baseras ofta på medarbetarnas berättelser.

Även ambulansens tillgänglighet under sommaren är intressant att följa. Som det verkar så har man alla dygnetrunt ambulanser igång under sommaren. Det är några dagambulanser som man ställt. Om detta stämmer med hur det nu har blivit vet jag inte, men det är såklart intressant att följa. Det går även att följa hur responstiden varit för ambulansen för att få en bra bild av läget där.

Efter varje sommar kollar vi i oppositionen av hur sommaren gått vilket ska bli intressant att göra även denna sommar, kommer den bild som ledningen gett stämma överens med det som verksamheterna uppfattar. Men det får jag återkomma till i augusti.

torsdag 4 juli 2019

Almedalen håller fortfarande

Nu har jag spenderat ett par dagar i Almedalen tillsammans med tusental andra samhällsintresserade människor. Det är ett fullt schema som läggs och det blandas med seminarier, utställningar och träff med enskilda aktörer. Det ges även möjlighet att träffa andra moderata politiker och utbyta tankar och idéer.

Det kändes som det var mindre omfattande i år med färre seminarier och folk. Frågan är om hela Almedalskonceptet håller på och försvinner. Jag hoppas inte det utan att detta världsunika koncept håller även i framtiden. Vi behöver mer mötesarenor där politiker och samhällsaktörer kan träffas.

I år var det återigen fokus på sjukvård och de områden som berör regionen för min del.

Verksamhetsbesök, Visby lasarett

vi startade men en snabbvisit på Förlossningen på Visby lasarett. Ett litet sjukhus men där man trots låga volymer upprätthåller en bra vård. Man har endast 400-500 förlossningar per år vilket innebär att de måste jobba mycket med upprätthålla kompetensen bland personalen. Det är klart att bedriver man vård på en ö mitt ute i Östersjön krävs okonventionella lösningar. Det krävs ett mycket bra samarbete med vården på fastlandet och jag antar att det går en del transporter där emellan. Frågan är vad vi kan lära oss som har andra förutsättningar men kanske liknande problem med långa avstånd och relativt litet patientunderlag.

tisdag 25 juni 2019

Besök Kvinnokliniken, Gävle sjukhus

Idag har vi besökt Kvinnoklinikens verksamheter på Gävle sjukhus. Att besöka våra verksamheter är något som ger oss som politiker väldigt mycket bra information. Just kvinnokliniken med förlossning, BB och gynavdelning med mottagning är extra intressant att följa upp. Det har under många varit ganska turbulent där, personal har slutat i stor omfattning, man har slagit ihop avdelningar och minskat vårdplatser. Det har även varit flera fall som det rapporterats om i media och av patienter som jag som politiker har varit tvungna att agera i. Det är dessutom en verksamhet som människor har mycket åsikter om. Det är en av få verksamheter där man har friska patienter som just ska gå igenom det största man kan göra i livet, föda barn. De som kommer dit är såklart förväntansfulla men också oroliga och nervösa. Vi får berättat för oss att det blir allt fler frågor och funderingar från de blivande föräldrarna än vad det har varit tidigare och man ställer allt högre krav. När något sedan inte riktigt blev som man tänkt sig så får personalen, vi politiker och andra runt om kring höra det.

En stor fråga är hur man har organiserat sig. Man har några gynvårdplatser i anslutning till BB där man vårdar bl.a. palliativa cancerpatienter. När man stänger vårdavdelningen på fredag så slussas man ut på övriga avdelningar på sjukhuset för att på Måndag förmiddag komma tillbaks igen. Detta är inte en acceptabel hantering av patienter. Vi hade riktigt bra samtal om vad vi kan göra för att komma till rätta med det.

Självklart tog vi upp frågan om behovet av Hospice med tanke på de Palliativa patienterna som vårdas där och det är såklart en självklarhet att det ska finnas men när jag får frågan om varför det inte har startats ett sådant än så har jag inga riktigt bra svar. Jag tror inte mina politiska motståndare har svårt att se behovet utan det måste vara något annat som hindrar dem. Jag har aldrig hört någon som är emot Hospice, förutom vissa enstaka majoritetspolitiker såklart.

Sedan besökte vi även förlossningen och där var det såklart intressant att höra hur man ser på möjligheten att få till en bättre samvård mellan förlossning, BB och neonatal. Vi pratade även om vad som krävs för kringfunktioner för att en förlossningsklinik ska fungera, jag får åter igen bekräftat att man inte har tänkt till riktigt i framtidsbygget. Man känner även en oro över att man sprider ut sjukhusets verksamheter över hela Gävle i stället för att samla de verksamheter som är beroende av varandra. En tanke som kom upp är varför man inte samlar mödravården på sjukhuset så man kan utveckla samarbetet mellan Gyn, förlossning, BB och mödravården.

Det finns helt klart mycket att jobba vidare med men det kändes ändå bra att man börjar få ordning på arbetsmiljön och att man tagit tag i vissa saker som har varit problematiska tidigare. Så det var en bra känsla man hade när vi åkte från sjukhuset.

På torsdag ska vi göra samma typ av besök på Kvinnokliniken på Hudiksvalls sjukhus.

söndag 23 juni 2019

Ludvikamoms kan slå hårt mot vården i länet

Välkommen till Ludvika 2014 Om en vecka kommer villkoren för de privata vårdgivarna att ändras i länet. Skatteverket har beslutat att vårdens kostnader för hyrpersonal ska momsbeläggas. Sjukvården är i sig momsbefriat vilket innebär när regionerna köper vård av varandra eller köper in vårdtjänster så är det ingen moms på det. Det i sin tur innebär att vårdgivarna inte kan ”dra av” momsen som andra företag och branscher kan. Däremot de tjänster och varor som inte är vård är momsbelagda och eftersom de som säljer vård inte har någon moms på sina tjänster så går det inte att dra någon moms på de varor och tjänster de i sin tur köper in som är momsbelagda. Så konsekvenser är att den ingående momsen helt enkelt läggs på priset till regionerna.

Staten kompenserar dock regionerna för sina momskostnader fullt ut så denna förändring påverkar inte regionens kostnader, den s.k. Ludvikamomsen. Att den kallas så är för att det är/var skattekontoret i Ludvika som administrerade detta. Syftet med detta var att göra det neutralt huruvida man upphandlade en tjänst av privat aktör eller om man utför det i egen regi.

För att hantera detta när man upphandlar i en kommun eller region som kan man lägga på en momskompensation till de privata vårdgivarna. I vissa fall är det 3% men kan också vara en annan procentsats, detta beror på hur mycket tjänster och varor vårdgivaren har som är momsbelagda. Och då förstår man ganska snabbt att detta skiljer sig mellan olika privata vårdgivare. En vårdgivare kanske har all personal anställda vilket då inte beläggs med moms medan andra låter sina medarbetare ha egna bolag och ”hyr ut” sig själva till sin arbetsgivare. Vissa äger sina lokaler och andra hyr in sina lokaler vilket också påverkar hur mycket moms man ska betala.
Så en general kompensation ger inte rätt kompensation, vissa får kanske mer än vad momsen kostar och andra förlorar på det.

Så nu har skatteverket bestämt att all inhyrd personal inte ska ses som vårdtjänst och ska därför momsbeläggas. Detta kommer slå hårt mot de som har inhyrd personal. Visserligen har de privata hälsocentralerna hos oss i länet inte några problem med inhyrd personal, de har till skillnad från Regionen bra med bemanning av egen personal. Däremot Aleris i Bollnäs har valt att låta vissa av sina medarbetare ha egna bolag som sedan säljer sina tjänster till bl.a. Aleris i Bollnäs men även andra vårdföretag och kanske offentliga vårdgivare.

Så denna förändring kommer att slå hårt mot vissa av regionens vårdgivare. Vi har lyft frågan på regionstyrelsen för att se hur vi i regionen kan hantera detta så inte de privata vårdgivarna missgynnas och får högre kostnader, som inte kompenseras, än vi får i egen regi. Vi vet att marginalerna är små inom vården så detta kan i värsta fall slå ut vårdgivare i länet.
Så vi lyfte denna fråga för någon månad sedan och den politiska majoriteten var helt ointresserade av detta, trots att de fick bra information om hur systemet fungerar från våra tjänstemän. När vi nu lyfte samma sak igen så var i alla fall våra tjänstemän oroliga för detta och skulle bevaka och se vad som händer.

Det enklaste vore såklart om regeringen gick in och agerade i detta och där kan länets socialdemokrater påverka vilket jag anser att de bör göra. Även centerpartiet som sitter i ledningen i regionen och även är stödparti till socialdemokraterna nationellt bör trycka på i detta. De säger sig vara för privata utförare och då har de nu chansen att faktiskt gör skillnad, men det tror jag inte de kommer att orka driva igenom.

Jag hoppas verkligen att denna förändring inte kommer slå ut vårdgivare, jag kan tänka mig att denna fråga var sådan som också kan ha påverkat Aleris beslut att dra sig ur Bollnäs sjukhus.

tisdag 4 juni 2019

Budget 2020 med groteska besparingar

Idag har regionfullmäktige sitt budgetfullmäktige. Det är det första budgetfullmäktige som jag inte närvarar på i egenskap som ansvarigt oppositionsråd.

Vi i den borgerliga oppositionen(M,KD,L och SVG) har återigen gemensamt lagt fram ett förslag till budget 2020 och plan för 2021-2022. Det finns en stor samsyn mellan oss vad som behöver göras och vi är beredd att ta det ansvar som krävs.

Regionen står inför de största ekonomiska utmaningarna som jag varit med om. Det som vi har varnat för under de senaste åren har nu tyvärr inträffat. Eftersom man inte har jobbat strukturerat med att hålla ned kostnadsutvecklingen så har nu underskotten inom verksamheterna växt till ofantliga 578 miljoner kronor.

Vad gör då majoriteten åt detta?

Vi har läst deras budgetförslag och där finns i stort sett inga åtgärder utan där skriver man att regionstyrelsen ska presentera ett sparpaket till fullmäktige i september/oktober på 578mliljoner kronor.

Igår kunde vi dock läsa i tidningen att man nu har kommit fram till en del åtgärder. Och det är nog ingen slump att man har avvaktat vårt budgetförslag. Man har bl.a. anammat vårt förslag om att stänga Stockholmskontoret och minska ned antalet konsulter under regionstyrelsen. Det enklaste skulle så klart att man antog vår budget direkt då slapp man sitta och vänta på våra förslag.

I övrigt föreslår vi i vår budget


  • Satsningar på Primärvården, den har varit underfinansierad under många år och vi vill att man rättar till det med extra anslag på 100mnkr
  • Satsning på mer personal och bättre lönestruktur

Sedan föreslår vi:

  • Effektivisering inom administrationen. Idag jobbar 609 personer och där skulle man kunna effektivisera
  • Regionstyrelsen köper konsulter för 80mnkr och där kan man helt klart minska ned de behoven.
  • Effektivare nyttjande av lokaler, idag har vi interna hyreskostnader på 300mnkr och kan vi avyttra lokaler vi inte har behov av. Dessutom måste Framtidsbygget bli billigare, man lägger stora resurser på detta och där verkar det inte finnas några begränsningar. Annars kommer våra kostnader öka med 300mnkr/år bara i högre hyreskostnader.
  • Vi lägger dessutom 2,1mdr på övrig administration, IT, ekonomi, kommunikation, forskningsråd, regionstab, regionledning, utvecklingsförvaltning.
  • Effektivare inköp och upphandlingar, här finns det mycket att göra.
  • Till sist så bör man sälja av vindkraftverken så fort som möjligt, de fortsätter att kosta och de kommer aldrig bli lönsamma. 

Så det finns mycket som vi kan effektivisera som vi har föreslagit men det enklaste och effektivaste är väl ändå att majoriteten tar vår utsträckta hand och tillsätter den kriskommission som vi föreslagit.

tisdag 21 maj 2019

Hur mycket är okej att betala för en läkare?

Regionen har under lång tid varit beroende av hyrpersonal inom vården. Vi har historiskt sett haft högst kostnader i landet för detta men kan nu se att kostnaderna minskar något vilket är positivt.

Däremot har regionen haft tveksamma metoder för rekrytering av medarbetare. Det var inte länge sedan man rekryterade läkare genom att erbjuda en signonbonus vilket skulle innebära 500000kr extra om man tog anställning i regionen.

Man har även rekryterat hyrläkare till regionen genom oetisk marknadsföring från hyrbolag med annonser om att nu har du unik möjlighet att tjäna 200000kr i månaden.

Nu har vi åter igen hört hur man lockar över allmänläkare från privata hälsocentraler genom att erbjuda dem extremt höga löner med uppåt 64000kr per vecka eller 250ksek per månad, vilket ansvariga tjänstemän har förnekat. Man har däremot bekräftat för mig att man för en enstaka vecka kan betala upp till 60000kr för en vecka. Det har till och med från regionen skrivit på sociala medier att man ljuger när man påpekat detta.

För att kolla fakta så har jag stämt av de fakturor som kommit in till en av våra hälsocentraler i norra delen av länet t.o.m. april i år. Jag kan konstatera att det är många fakturor att gå igenom men den totala kostnaderna för denna HC är 3,3mnkr för inhyrda läkare på en total budget på 19mnkr.
Det jag kan se på dessa fakturor är att man betalar 60000kr/vecka för en allmänläkare som jobbar 40h. Är det sedan ett par timmar jour eller övertid så hamnar fakturan lätt på 75ksek i veckan, vilket det finns exempel på. Detta blir då en totalt 240 till 300ksek per månad!

Är detta rimligt?

För enstaka tillfällen kan jag tänka mig att man behöver hyra in men då så länge man håller sig inom budget. Men så är inte i fallet idag. Våra egna hälsocentraler går med över 90miljoner i underskott i år och det är ytterst få som klarar i princip noll-resultat.

söndag 19 maj 2019

Debatten om sprututbyte fortsätter

Frågan om sprututbyte och lågtröskemottagning pågår för fullt på tidningarnas insändarsidor. Detta eftersom regionen nu har beslutat att vi ska införa en sådan verksamhet. 
Vad är det man vill göra?

Man vill starta en mottagning (man pratar visserligen om två enheter men med tanke på budget så är det nog en man tänker sig) på Gävle sjukhus där missbrukare ska kunna söka sig till för att få nya rena sprutor. 
Tanken är att missbrukarna ska söka sig dit från hela länet och där kunna lämna in använda sprutor och få nya i utbyte. I och med att man får detta så ska man minska smittspridningen för denna grupp och man ska ha motiverande samtal för att få dem att sluta med sitt missbruk.

Vad tycker moderaterna?

Vi Moderater i Region Gävleborg är kritiska till denna verksamhet. Däremot finns det moderater i andra regioner och i nationellt som är för. Denna fråga splittrar alla partier och den är mycket infekterad. Men vi moderater i Region Gävleborg är alltså emot att detta startas, vi vill att man ska prioritera andra insatser.

Men vad säger forskningen?

Det här är ett av problemen finns. Forskningen är inte entydigt i vilka effekter detta får. Vad vi kan få fram så har man inte heller tittat på vilka konsekvenser detta får. Det vi har frågat efter är hur ser smittspridningen ut efter man infört detta, hur ser det ut på andra håll i landet? Hur många missbrukare lyckas man få bort från missbruket? Inget av detta har vi sett någon studie på.

Men myndigheterna rekommenderar detta

Vi har efterfrågat just dessa rekommendationer från smittskyddsläkaren i Regionen och vi kan konstatera att det inte finns några direkta riktlinjer. Bl.a. så finns det inga nationella riktlinjer från socialstyrelsen, vilket vissa har påstått. Det finns däremot en vägledning från Folkhälsomyndigheten där lågtröskelmottagning är en av tre metoder de beskriver. Vi förordar en annan av dessa tre metoder de beskriver d.v.s. en uppsökande verksamhet. Vi skulle gärna se att detta görs tillsammans med kommunen som har ett stort ansvar när det gäller denna grupp.

torsdag 2 maj 2019

Tillsätt en kriskommission i Region Gävleborg

Idag på regionstyrelsen fick vi en kort föredragning om delårsrapport 1 d.v.s. utfallet från januari till mars med en prognos för helåret. Vi kunde läsa under förra veckan om detta och hur majoriteten ser på läget.

Läget är mycket bekymmersamt och vi har under många förutspått att denna dag kommer och nu kan vi konstatera att den är här. Prognosen för helåret är att kostnaderna för hälso- och sjukvårdsnämnden är över 500miljoner, över en halv miljard!

Därför hade jag förväntat mig en genomgående föredragning och analys av vart dessa underskott uppstår och vad vi kan göra åt det. Det är inte längre en fråga bara för hälso- och sjukvårdsnämnden utan angår hela regionen eftersom man nu riskerar all verksamhet.

Vi ställde därför frågor om detta men ingen från majoriteten eller tjänstemännen ville, eller det kändes som att de inte heller kunde svara på våra frågor. Man vill från majoriteten avvakta vad nämnden säger på kommande sammanträden och att det där tas fram förslag på åtgärder. Men att få fram åtgärder som ger effekt på kostnadsminskning som motsvarar helårseffekt på 400miljoner är inte realistiskt.

Vi måste därför nu jobba lite annorlunda. Det kommer handla om att hitta kortsiktiga åtgärder men framförallt hitta en långsiktig hållbar strategi, men det vill inte majoriteten.

Vi i oppositionen sträcker därför ut en hand till majoriteten där vi vill att man tillsätter en kriskommission som kan jobba med detta. Hur den ska se ut och exakta uppdraget kan man diskutera men vi ser att man jobbar med tre delar.

  • Vart uppstår avvikelse mot budget och vad är orsakerna
  • Vad kan man göra kortsiktigt för att få en ekonomi i balans
  • Vad kan man göra långsiktigt för att säkra en god ekonomi på sikt


Detta tyckte majoriteten inte behövdes utan de väljer att istället lägga ett förslag på att nämnden får återkomma, någon gång, om hur de ska komma tillrätta med underskotten.

Men nu är läget så allvarligt så vi kan inte sitta och vänta utan behöver jobba på ett annat sätt. Jag har tidigare suttit i kommunen och haft samtal mellan kommunledning och förvaltningar om hur man kan komma till rätta med underskotten. Det handlar oftast inte om att vi kommer med svaren men genom att vi ställer frågor och för ett resonemang så hjälper vi våra verksamheter att hitta rätt. De ser också att vi inom politiken ser ytterst allvarligt på detta och har fullt fokus.

Men som sagt nu blev det inte så. Vi i oppositionen kommer däremot inte sitta med armarna i kors utan jobba vidare med detta med de verktyg vi har. Ett första steg blir att kalla in ansvariga tjänstemän som får komma till oss och berätta om sina underskott och vi kan ställa våra frågor.

onsdag 1 maj 2019

1maj socialisternas dag?

Idag är det första maj och det är dags att se socialisterna vara ute och demonstrera. Idag är det extra spännande att se vad de ska demonstrera mot, eller för. På alla tre nivåer så har nu socialisterna ingått samarbeten med s.k. liberala partier. Nationellt har man januariöverenskommelsen, eller januariblåsningen som den kallas, i regionen sitter man i en gammal majoritet och där krävs inga överenskommelser längre och i Gävle kommun så har man ett 100punktersprogram som man kommit överens om mellan S,L,C,MP.

På nationell nivå så har man kommit överens om att införa marknadshyror, avskaffa arbetsförmedlingen och värnskatten. Vad ska det då stå på plakaten? Stoppa marknadshyror, höjda skatter eller gör man samma vändning i sitt första majtåg och kräver dessa förslag.

Det är alltid lika komiskt att se dessa tåg gå omkring och demonstrera mot sig själva men samtidigt så är det hyckleri på hög nivå. Frågan är varför inte media på allvar granskar detta.

tisdag 30 april 2019

Blir ingen motorväg av E4:an genom länet


Då kom beskedet att Trafikverket inte tänker bygga fyrfältsväg genom Nordanstig. Man kommer i stället bygga 2+1 väg vilket är samma lösning som är mellan Gävle och Söderhamn. Vi vet vilken kaos det är på dessa vägar och där det är mycket trafik finns ingen annan vettig lösning än en riktig motorväg.

Därför har trafikverket sagt att om det ska bli fyra filer istället för tre så måste kommunen och/eller regionen gå in och medfinansiera. Principiellt så kan man tycka att det är fel att kommunerna ska stå för en del av kostnaderna men samtidigt så är det väldigt viktigt att det blir en motorväg på E4an genom länet.

Så nu kom beskedet att kommunen och regionen säger nej till medfinansiering och då blir det bara en 2-1 väg.

Jag kan bara beklaga det och jag kan också beklaga att någon dialog inom regionen inte riktigt har funnits om vilka alternativ vi har. Enligt tidigare uppgifter rör det sig om 150miljoner som krävs av lokal medfinansiering vilket inte skulle vara några problem för oss i regionen att var med på. Vi har idag ca 80mnkr per år av de statliga infrastrukturmedlen som vi kan prioritera. Detta gör vi i den regionala infrastrukturplanen.

Så om vi verkligen vill så finns det statliga medel vi kan lägga på en sådan satsning. Nu kan vi däremot se att den politiska majoriteten inte väljer att prioritera E4an genom länet. Jag vet inte vad som sagts i samtalen med trafikverket och Nordanstig men om det nu krävs 150mnkr, så skulle det vara något som vi skulle kunna prioritera.

Man väljer istället från majoriteten och anlägga regionala cykelvägar i den s.k. cykelplanen. Så medan det är kaos på E4:an genom länet så ska vi cykla genom länet istället, känns som en märklig prioritering även om cykelvägar också är viktiga såklart.

Vi moderater kommer fortsätta att driva frågan om E4 med motorvägstandard genom hela länet, inget annat är långsiktigt hållbart. Vi kommer inte sluta köra bil och de som vill ta sig norrut kommer fortsätta att köra genom vårt län.

måndag 29 april 2019

Debatt om den ”Hospiceliknande” vården på Gävle Strand

Idag på kommunfullmäktige var frågan om Hospice uppe igen. Det är en fråga som vi moderater driver väldigt mycket just nu. Gävle startade sin palliativa enhet på Gävle Strand 2016, detta efter mycket diskussioner i kommunen. Man försökte även då få med regionen på detta men de var och är helt avvisande till en sådan verksamhet. Så känslan var då att detta är bättre än inget och en bra start.

Så nu i höstas fick jag veta att denna enhet inte fungerar som utlovat och jag träffade i och med det en del anhöriga till patienter där och var även där och träffade personalen. Det vi befarade besannades då och jag pratade även med dåvarande moderata ordföranden i omvårdnadsnämnden.

Så igår så diskuterades frågan i kommunfullmäktige där jag ställde den nyvalda centerpartistiska ordföranden till svars.

I Mars 2013 var frågan uppe på fullmäktige där lovade den dåvarande S-ordföranden att det nu minsann skulle startas ett ”Ett slags Hospice - alltså ett hem som är särskilt anpassat för den som ska gå bort.” Centerns ledamöter, AnnHelen Persson och Roland Ericsson, utropade Äntligen på debattsidan och i talarstolen. De visade då på ett riktigt engagemang i denna fråga.
Att det inte skulle bli ett riktigt Hospice trodde vi nog inte men i alla fall ”Hospiceliknande” verksamhet.

Så därför ställde jag några frågor till det nuvarande ansvariga ordföranden som också är centerpartist.

torsdag 25 april 2019

Debatt om Hälsocentralslakten i Bergsjö

Igår på Regionfullmäktige ställde jag en fråga, s.k. interpellation, till ansvarigt regionråd om hur de hanterat nedläggningen av hälsocentralen i Bergsjö.

Det finns klara och tydliga riktlinjer för hur man avvecklar en hälsocentral, den gäller såväl privata som våra Regiondrivna. Den har tidigare tillämpats när vi avvecklade vår egen HC i Bomhus när Capio ville starta där. Även när Capio avvecklade Wasahuset så använde man denna rutin, som har visat sig fungera bra.

Men när den politiska majoriteten vill lägga ned i Bergsjö väljer man en helt annan process. Först ställer man sig med en privat aktör som gisslan och poserar i media och deklarerar att de nu kommer ta över verksamheten. Sedan kommer man på att man bör fatta politiskt beslut och då stressar man igenom ett beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden för att sedan kontakta en annan enhet inom regionen som ska hantera det.

Igår påstod dessutom Ansvarigt regionråd att man informerat de berörda enligt rutiner men det stämmer inte. Man gick ut i media den 27 februari och än har inte de berörda fått någon information från regionen enligt den rutin som finns. Hur kan man vara så ignorant mot Bergsjöborna.
Dessutom påstår man att den privata som skulle ”ta över” även ska ta hand om familjecentralen, vilket inte är möjligt. Det krävs nämligen att det finns en MVC där och dessutom är det bara offentligtdrivna som kan ingå i en familjecentral, men det sista hoppas jag att vi kan ändra på inom den närmaste tiden. Även här vilseleder majoriteten Bergsjöborna.

Så igår fick majoriteten stå till svars för detta och där berättar man inte vad man håller på med och ger fullmäktige dessutom felaktig och missvisande information.
Jag har besökt Bergsjö HC och träffat personalen där och jag har även haft kontakt med en del berörda patienter som är mycket fundersamma och upprörda över att man i Bergsjö inte längre ska ha tillgång till läkare som alla andra och att man måste söka sig till Harmånger.

Igår på fullmäktige fick vi i regionen ta emot protestlistor från Nordanstigsborna, över 1000 personer har skrivit under vilket motsvarar 11% av befolkningen, detta kan inte se som annat än en folkstorm mot regionen. Tack Kristoffer för att du tog dig tid att var med på Regionfullmäktige så dessa kunde lämnas över till majoriteten, jag själv bistod i detta genom att säkerställa att Tommy Berger verkligen fick dem. Nu finns det dokumenterat så han kommer inte undan.

Nu är det glädjande att det finns en annan privat aktör som är beredd att starta en ny hälsocentral i Bergsjö, och detta kommer ske oavsett vad regionen gör. De kommer starta en fullskalig vårdcentral där läkare alltid finns på plats, dessutom kommer de vara läkare som är fast anställda vilket är bra för kvalitén och kontinuiteten. Man kan alltså inte ”lova” någon att ta över utan som tur är finns etableringsfrihet för aktörer. Tack vare att vi infört vårdval i hela landet så kan inte bångstyriga sossepolitiker stoppa utvecklingen.

Till detta så finns det en rapport, som majoriteten inte verkar vilja kännas vid, där man förklarar vilken utveckling man vill se med god och nära vård. Man kommer ta bort garantierna för att det finns allmänläkare på plats på våra hälsocentraler som dessutom ska bli färre och större. Vad som händer med Bollnäs sjukhus som i denna rapport blir ett närsjukhus vill man inte heller prata om utan blir väldigt upprörd och påstår att jag ljuger när jag citerar rapporten, men mer om detta senare

torsdag 11 april 2019

När får Gävleborg ett riktigt Hospice?


Vi Moderater har under många år drivit frågan om att även Gävleborgarna ska få tillgång till riktig Hospicevård. Redan när jag började jobba inom landstingspolitiken för 10 år sedan så drev vi den frågan. Vi gjorde mediala utspel, Hospicekampanjer och vi besökte februari 2011 MellannorrlandsHospice i Sundsvall. En fantastisk verksamhet där en stiftelse driver Hospiceplatser på uppdrag av kommunerna i länet och regionen.

Nu i veckan gjorde vi ett återbesök där tillsammans med mina oppositionsrådskollegor i Regionen och våra politiska tjänstemän. Det var ett fantastiskt besök 2011 och det var kul att få visa upp den för mina kollegor, de flesta av dem är nya i regionen och har inte varit där. Det går inte heller förklara verksamheten utan den måste upplevas.

Där kan patienter som har behov av särskild palliativ vård och inte har möjlighet eller vill vara kvar hemma få en plats. Man kommer dit på remiss från sjukvården och får stanna där så länge som det krävs tills man inte vill vara kvar längre eller att man avlider.

Det finns ständig bemanning med sjuksköterskor och tillgång till läkare dygnet runt för att snabbt kunna hjälpa patienten när behov uppstår. Det finns även andra resurser som hjälper till och ger stöd för dessa patienter och anhöriga i deras svåra situation.

När man kliver in genom dörren och träffar personalen så märker man att det är något mycket speciell verksamhet. Vi fick berättat för oss om hur ett Hospice ska fungera och vi fick se oss runt i lokalerna.

Frågan man kan ställa sig är varför inte Gävleborgarna kan få tillgång till en sådan verksamhet. Nu var det glädjande att höra att man förra året haft fyra patienter från norra delen av Gävleborg. Men de som bor i de södra delarna av länet ges inte denna möjlighet. Därför har vi moderater krävt och kräver att vi startar Hospice även i Gävleborg. När vi senast drev detta så föreslog vi att man skulle ta infektionsklinikens hus, som ligger i anslutning till Gävle sjukhus, i anspråk. Detta var inte den rödgröna majoriteten intresserad av då och risken är att de fortfarande inte ser behovet av denna verksamhet.

Vi har kunnat läsa om Gävle kommuns försök till att starta sådan verksamhet på Gävle strand, men utan ett vårdavtal med Regionen så är det omöjligt.

När vi träffar medarbetare och patienter i regionen och kommunen så önskar alla en sådan verksamhet men den rödgröna majoriteten i Regionen vill inte se behoven, frågan är om den rödgröna ledningen i Gävle kommun kan se behoven. Vi vet att den förra Alliansledningen gjorde det.

Jag och vi moderater kommer tillsammans med den borgerliga oppositionen i regionen fortsätta driva denna fråga ända till dess att den blir verklighet.

söndag 7 april 2019

Sverigemöte, nygammal profil tillbaks

Moderaterna har alltid varit ett parti som är i ständig förändring. Inte för att förändringen är viktig i sig utan för att samhället förändras och våra politiska lösningar kan se olika ut. Det som däremot är konstant över tid är våra värderingar.

Jag har i helgen deltagit på Moderaternas kommun och landstingdagar det s.k. Sverigemötet som denna gång var i Karlstad. Då samlas 1500 kommun och regionpolitiker och pratar om gemensamma utmaningar och lösningar. Det ger oss också möjlighet att möta partiledningen i olika former, både mer formella men också mindre formella former.

Ibland kan man känna att partiet är sökande, hur ska våra strategier se ut framöver. Vad kan vi göra för att göra väl avvägda förändringar av vår politik och vad är fortfarande relevant att jobba för. Är vi ett parti som svänger för mycket och för ofta i sakfrågorna så blir vi lätt ett parti som inte är konsekvent och väljarna vet inte vart vi står någon stans.

Vi moderater har under alla år kännetecknats som pålitliga och konsekventa. Även om opinionen inte varit på vår sida har vi stått fast vid vår politik. Detta upplever väljarna att vi inte har gjort under de senaste åren. Jag brukar exemplifiera detta och med omsvängningarna i flykting och migrationspolitiken. Ena dagen var vi för permanenta uppehållstillstånd som grunden för de som söker asyl men från en dag till en annan så är vi emot det och för tillfälliga. Detta gör det svårt för oss längst ut som möter väljarna dagligen. Att byta ståndpunkt från två ytterligheter från dag till en annan gör det svårt att arbeta.

Jag har som person ganska lätt att köpa de förändringar som görs, det finns inget som är svart eller vitt utan det finns för och nackdelar med olika ställningstaganden, men ryckigheten är svår att hantera även för mig.

Så nu i Karlstad så presenterade partiledningen en ny logga och en ny strategi. Det nya i Nya Moderaterna ska nu tas bort, där blir det också lite konstigt. Vi har lärt oss att förklara att nya i partinamnet symboliserar ett parti som är i ständig förnyelse, vad ska vi säga nu? Har vi slutat att förnya oss?

Jag har inga problem med att man ändrar logga och vad vi kallar oss men nu väljer man att gå tillbaks till vår gamla logga och profil. Jag hade hoppats att man hittat någonting nytt och mer modernt än en logga från 70-talet, men återbruk är ju modernt. Sedan ställer det såklart till det för oss rent praktiskt. För två månader sedan fick vi en ny grafisk manual där det klassiska m-et inte fick användas. Det finns mycket material som är beställt sedan tidigare som nu inte längre går att använda och jag hoppas att våra föreningar inte beställt något utifrån den två månader gamla profilen.

Men partiets identiet sitter inte i logga eller grafiska profiler. Det sitter i oss som är aktiva och våra värderingar och hur vi uppfattas. Jag kommer fortfarande vara liberalkonservativ även om jag använder den gamla loggotypen, så det är bara köra på.

söndag 31 mars 2019

Besök på Rehab i Valjeviken

Jag har under helgen tillsammans med Neuroförbundet Gävleborg besökt deras rehabiliteringsverksamhet i Valjeviken, Sölvesborg, Blekinge. Det har varit ett mycket inspirerande och intressant studiebesök där jag har fått en bra inblick i deras verksamhet och tyvärr vad som våra patienter i Gävleborg går miste om.

Det är en helt unik verksamhet där man har valt att kombinera en folkhögskola, rehabenhet och en vårdcentral. Det innebär en unik möjlighet för människor med funktionsnedsättning att kombinera studier med rehabilitering och träning. Samtidigt är det också en bra verksamhet för de patienter som behöver återkommande intensivrehabilitering, något som vi inte erbjuder i Gävleborg.

Vi har vår Länsrehabenhet i Sandviken som man hänvisas till men som har svårt att ta emot alla remisser, och i övrigt hänvisar man till dagrehab inom primärvården som inte heller har de resurser som krävs. Men hos oss finns inte möjligheten att kombinera en kortare eller längre kurs med rehabilitering och träning, vilket görs i Valjeviken. Just denna kombination är otroligt intressant, för att det handlar inte bara om själva träningsinsatser för patienter utan det handlar om att bryta mönster och lära sig leva med en fuktionsnedsättning.

Just träningen på en intensivrehab-enhet går inte heller bytas mot dagrehabilitiering där man ska åka, ofta med färdtjänst, till en vårdinrättning i kommunen eller till och med i en annan kommun. Där får man i bästa fall träning någon/några gånger i veckan. På intensivträning så tränar man, som i Valjeviken, fyra gånger per dag. Det blir då lite kortare pass som man orkar med sedan kan man vila mellan passen. Därtill så erbjuder man andra aktiviteter som stimulerar rörlighet och hälsa.
Vi fick under ett par dagar en bra insyn i verksamheten och det som de kan erbjuda. Vi fick även höra många bra exempel på hur de arbetar och vilka resultat det kan ge. Det var även intressant att höra hur andra regioner tänker när de skickar patienter dit.

Men nu finns det en liten möjlighet för Gävleborgarna att komma hit, genom att använda det fria vårdvalet så kan läkarna hos oss remittera patienter dit. Du kan även skriva en egenremiss som skickas dit, vilken ska bedömas som en läkare hade skrivit den. Detta har använts av patienter från andra regioner så det gäller att sprida denna möjlighet även i Gävleborg.


Men det bästa skulle såklart vara att den politiska majoriteten tar bort förbudet att skicka patienter på utomlänsrehabilitering och teckna avtal med de rehabenheter som finns i landet och även Europa, det skulle då bli lättare för alla att snabbt kunna tillgodose de behov som faktiskt Finns.