För mig personligen har tillvaron förändrats en del, från att tidigare ha varit vice ordförande i kommunfullmäktige så axlar jag sedan januari motsvarande ordförandepost. Fullmäktigeordförandeposten handlar mycket om att få fullmäktigesammanträden att fungera och att de är väl förberedda. Jag ska säkerställa att det blir en bra debatt och att alla i fullmäktige kommer till tals och att vi har rättvisa spelregler. Jag är därför inte inne i det dagliga politiska arbetet i kommunen utan kan fokusera den politiska energin på regionen, där vi tyvärr fortfarande sitter i opposition.
Har då Gävleborna märkt någon skillnad? Att förändra en kommun som så länge haft en helt annan politisk inriktning är inte enkelt och det tar tid. Jag tror den viktigaste förändringen är inställningen från oss politiker och vårt engagemang. Det som var slående var tjänstemännens förvåning över att vi Alliansare var så mycket på plats på kommunen när vi tog över ansvaret. I vissa kommunala bolag såg man inte till sin tidigare s-ordförande men nu var ordförande tillgång och på plats stor del av tiden. Man har även märkt skillnad i stadshuset med den nya ledningen, nu händer det saker helt plötsligt.
Men på vilket sätt påverkar det Gävleborna? Ledarskapet i en politisk styrd organisation påverkas av vilka politiker som styr. Har du en oengagerad och frånvarande politisk ledning så speglar det av sig nedåt i organisationen.
I Regionen kan vi se att den politiska ledningen fortsätter på den inslagna vägen, man bryr sig allt mindre om sjukvården och lägger allt mer energi och resurser på våra andra verksamheter. Som en konsekvens av detta så blir det kris inom allt fler områden inom vården. Årets exempel på hur det bristande ledarskapet får konsekvenser för våra patienter och medarbetare är när 40 medarbetare på ambulansen slutar i protest mot hanteringen av jourförslaget, ambulanser blir stående och länsinvånarna får inte tillgång till akutvård. I stort sett alla medarbetare på Hofors HC slutar i protest mot att ingen i ledningen bryr sig om deras svåra situation, konsekvensen är att Hoforsborna inte får tillgång till en primärvård de har rätt till. Vi tvingas stänga operationssalar på Gävle sjukhus p.g.a. personalbrist, dessa nya salar som skulle göra operationsverksamheten så mycket bättre. Vi saknar 62 allmänläkare inom vår egen primärvård (vilket motsvarar 46% av behovet) o.s.v.
Allt detta händer och den politiska ledningen anser inte att det finns några problem utan att vi har den bästa vården i landet. Droppen var nog ändå när ansvarigt regionråd påstod att vi har landets bäst städade sjukhus, men i vilket värld lever de i?
Ett ytterligare exempel på att ledningen fokuserar på fel saker är såklart arbetet med att bilda storregion, som nu inte blev någonting utav. Man har lagt stora resurser, både ekonomiskt och tidsmässigt, utan att någon har kunnat förklara på vilket sätt en storregion blir bättre för patienterna och ökar tillväxten. När det nu inte blev något av detta så vänder sig regionivrarna till oss moderater och frågar hur vi nu ska lösa våra framtida utmaningar. Man slutar inte att förvåna sig över politiken och den politiska debatten. När vi inte får svar på frågor och de misslyckas med sitt projekt så är det helt plötsligt moderaternas fel och vi ska nu ge svar på de frågor de inte tidigare har brytt sig om……
Nu återstår några dagar ledighet innan arbetet 2017 tar vid. Det kommer bli ett intressant år och säkert många överraskningar. Nu börjar även arbetet inför 2018 års val, vilken politik ska vi gå till val på? Vilka företrädare ska stå på våra listor?
Gott Nytt År
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar